Allting gick väldigt fort igår.
Både jag och syster har märkt att våran katt har verkat sjuk ganska länge, och igår morse sa vi till mamma att om hon inte ringer en veterinär och bokar tid gör vi det. Hon sa att hon skulle fixa det, och jag tänkte inte mer på det utan gick och träffade Klintan.
När vi sitter och kollar på film ringer min mamma och säger att hon och syster åkt in till akuten med Siggan, att hon ligger i en syrgasbur och kan knappt andas. "Om det är behandlingsbart får hon stanna över natten" Mamma säger att dom ska ringa senare och säga om de måste avlida henne eller inte.
Jag åker till Bästaste där jag ska äta middag och sova. Precis när vi ska äta ringer mamma och säger att Siggan måste avlivas. Hon hade tumörer i lungorna och i buken, och vätska i lungorna också så hon kunde knappt andas. Vi åker ut till bagarmossen där vi får säga hejdå. Det var det hemskaste jag har gjort i mitt liv.
Jag har ingen katt längre.
Åh stackars dig :(( Det kanske kan glädja dig lite att jag gillar din blogg supermycket! :)
SvaraRaderaHälsningar Sara (som inte lämnat något spår tidigare!)