 |
| Society, you're a crazy breed |
"I prefer the saddle to the streetcar and star-sprinkled to a roof, the obscure and difficult trail, leading into the unknown, to any paved highway, and the deep peace of the wild to the discontent bred by cities. Do you blame me then for staying here, where I feel that I belong and am one with the world around me? ... It is enough that I am sorrounded with beauty."
Everett Ruess, November 11, 1934
Till Everetts bror, det sista brevet som mottogs.
Det känns som om jag inte gör vad jag vill göra med mitt liv. Jag älskar nya upplevelser, men jag vågar inte kämpa för att få dom. Jag kan tänka mig känslan av att bara gå i skogen, inte veta vart, hur skönt det skulle vara. Men jag kan inte se mig själv gå där utan att vara rädd. Rädd för att gå vilse, rädd för ljud, rädd för djur... Är jag inte skapad för äventyr? Segling på Medelhavet, tågluffa i Kina, uppleva allt från regnskog till Afrikas fattiga länder. Vill inte tro att det är så eftersom det är så jag vill leva mitt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar